Chapter 1 - WHAT IS A CRITICAL INTRODUCTION TO SOCIAL MEDIA?

This chapter discusses important questions and how media affects certain areas like politics and business. It gives examples on how both good and bad it can be used.

1.1 What is social about social media?

In this subchapter, the word social is discussed and it is stated that communication is the key in social media. Collaborations and co-operative work is included. In conclusion, social media can be understood more deeply by being engaged to theoretical questions.

1.2 What is critical thinking and why does it matter?

Critical thinking is discussed as being critical of a phenomenon or an idea, and why? Because we can. Coming to power in critical thinking and in media, the power here is in communication.

1.3 What is critical theory?

Critical theory is a specific form of critical thinking. In critical thinking, the book mentions Karl Marx. Skipping the introduction, in Marx’s writing there is concern for the human and socialism. He stressed the social is the key and media and society are always open for change. When it comes to have invented the internet, his book Grundrisse describes about a global information with everyone attempting to inform and introduce connections, which is what the internet does in modern time.

According to Ben Agger in 2006 there are seven foundations in critical social thinking and there can be six identified dimensions when it relates to Marx’s works.

1. critical theory has a normative dimension
2. critical theory is a critique of domination and exploitation
3. critical theory uses dialectical reasoning as a method of analysis

Kritisk teori

Fuch tar i denna del upp dialektiskt filosofi för att förstå samhället. Dialektiken byggger på motsättningar och att det är dessa som för samhällsutvecklingen framåt. Karl Marx myntade begreppet ”motsägelser är källan till all dialektik" (Marx 1867, 744). Fuch diskuterar Marx dialektik och beskriver motsättningar mellan det kapitalistiska systemet och arbetarklassens intressen. Kritisk teori är en teori knutet för målet om ett rättvisare och solidarisk samhälle. Det handlar både om den politiska makten, ekonomiska, kulturella makten och makten över media och kommunikation.

Kritisk teori och Frankfurtskolan

Kritisk teori och Frankfurtskolan är två teorier som liknar varandra. Man kan säga att Frankfurtskolan är en förlänging och en modern form av kristeori.

Frankfurtskolan är en tradition av kritiskt tänkande som har sitt ursprung i verk av forskare som Herbert Marcuse, Max Horkheimer och Theodor W. Adorno. Det är en politisk och kulturell rörelse baserad på den socialistiska ideologin. Kritiken mot kapitalismen gäller naturligtvis även media där man menar att kapitalistiska medier är modifieringsmetoder i dubbel mening. För det första reducerar de människor till konsumenternas status av reklam och varor. För det andra är kulturen i kapitalism i stor utsträckning kopplad till varubeteckningen: det finns kulturella varor som köps av konsumenter och publikprodukter som mediekonsumenterna blir själva genom att säljas som publik för de kapitalistiska mediernas reklamkunder.  Kommunikation är verkligen en viktig aspekt av ett samhälle utan dominans. Det är emellertid också i kapitalismen en form av interaktion, där ideologi med hjälp av massmedia görs tillgänglig för dominerade grupper. Kommunikation är inte automatiskt progressiv

Frankfurtsskolans teori och den kritiska politiska ekonomin i media och kommunikation har båda utvecklat kritik av mediekommunikationens roll i exploatering, som ideologiska medel och potentiella medel för befrielse och kamp. Båda traditionerna är värdefulla, viktiga och komplementära tillvägagångssätt för att kritiskt studera sociala medier

Ebba Metzmaa och Nicke Grozdanovski

Social media: A critical introduction

Kapitel 2

The terms ”social media” and ”web 2.0” has been popular to use when talking about certain applications of the world wide web like sites for social networking such as Facebook or Twitter and blogs. The term web 2.0 was established by Tim O´Reilly in 2005. Some of the most characteristic about web 2.0 are ”participation instead och publishing”, ”users as contributors”, ”rich user experience” and ”control of one´s own data” among others. Web 2.0 was born from a crisis of Internet economy in year 2000. The market values were high for many Internet companies and with little profit for them. Many Internet companies was going bankrupt due to the crisis called ”dot.com bubble.” So investors had to be convinced about that a company would come with profit in the future so web 2.0 was seen as something new and promising in this aspect and helped overcome the crisis. The crucial fact about web 2.0 according to Tim O´Reilly that the users is seen as a collctive intelligence and that they togheter create the platforms of the Internet.

Of course there are also some critiques about web 2.0 and the optimism about social media in general. Some of the critique is that:

”Web 2.0 is based on the exploitation of free labour.”

”Blogging is mainly a self-centred, nihilistic, cynical activity.”

”Web 2.0 users are more passive users than active creators.”

The chapter also goes through some definitions of web 2.0 and social media and argue that it is important with social theory in order to understand social media.

Media and social theory is also discussed saying that ”media are not technologies, but techno-social systems.” Human activities help create the knowledge that is produced and consumed with ”the artefacts of the technological level.” The Internet is based on both a technological infrastructure and humans interacting.

The chapter then continues to describing different sociologist wiev on sociality. Émile Durkheims thoguths about the social as social facts who states that a social fact is every way of acting. Applying this wiev on social media brings out that all media and software are social in the way that they are a product of a social process. Max Weber focuses on social action and social relations. Weber meant that if a social relation shall continue their must be a meaningful interaction between humans. Ferdinand Tönnies sees the social as a community built on co-operation in order to understand the social as collaboration. For Karl Marx ”co-operation is the essence of the social.” With help of this statement Marx discusses community and collaborative sides of a society.

Further the chapter explores how the web is social in the aspects of these sociologists statements. Based on this you can see that web 2.0 is ”a computer-based networked system of human communication.”

Isabella Larsson

Social media as participatory culture

Participatory culture is a term that we use, describing the involvement of users/audience/consumers in social media. So it could for example be by editing a text in Wikipedia or creating content on youtube etc. This model is often opposed to the mass media and broadcasting model which is more of a typical one sender and several recipients like the newspapers, radio or television. So the difference here is that the audience can be more active and create culture themselves rather than just being passive and listening. What the Internet analyst Clay Shirky, the Australian scholar Axel Bruns and the business consultants Don Tapscott and Anthony Williams all have in common in their statements is that they all talk about the positive aspects of social media. They all point out that these medias are capable of making a change in our culture and make our society more democratic. According to Henry Jenkins spreadable media are on the logic “if it doesn’t spread, it’s dead” and in this way, the audience of this media are actively shaping the media flow, and the culture becomes more participatory. Sharing this media in different ways like co-creating, reusing or remixing is according to Jenkins a manifestation of a gift to our economy. What Jenkins is talking about here is that spreadable media is empowering the consumers and is making them an important part of a commodity success. He argues that a long term benefit from this would be an expansion for different brands which will intensify the consumer's loyalty by increasing emotional attachment to this particular brand.

Nadia Ghorbani

Kap. 4 Sociala medier och kommunikationsmakt

Kapitel. 4 tar upp olika mediers förhållande till makten och hur den används och förändras. Utgångspunkten är Manuel Castells som är professor i sociologi vid Kataloniens öppna universitet i Barcelona, där han också styr Internetets interdisciplinära institut (IN3). Han är också professor i kommunikationsteknik och samhälle vid University of Southern California, Annenberg School of Communication

Makt är ett välkänt begrepp men kan tolkas och definieras på olika sätt beroende på vilken makt man talar om och vem som besitter makten. Fuch nämner i kapitlet många olika teoretiker som har sin egen definition av maktens betydelse. Detta är viktig kunskap när man diskutera de sociala mediernas betydelse i samhället. I Kapitlet tas följande delar upp socialt teori i Castells 'inriktning, begreppet kommunikationskraft, kommunikationsstyrka på sociala medier och kommunikationskraften i den arabiska våren och ockupationsrörelsen

1. Social teori Enligt Manuel Castells teori är socialt teori den systematiska utvecklingen och sammanhanget av att identifiera mönster i sociala relationer och handlingar och att förklara samhällets utveckling och struktur.

2. Kommunikationskraft: Här diskuteras det utifrån några teoretiker om hur den nätverksbaserade kommunikation kan användas som maktmedel. Fuchs har en annan uppfattning än Castells teori att människan inte kan försonas med varandra trots kärlek, utan samhällen formas och kännetecknas tyvärr ofta av våld och tvång och är därför ofta enligt Castells en del i maktförhållandena. Fuchs däremot menar att kärlek är en modell där många människor upplever känslor och därmed bli fyllda av värderingar och osjälviskhet som motverkar våld, dominans och tvång

3. Kommunikationsstyrka, sociala medier och masskommunikation: Här diskuteras mediernas olika möjligheter att kommunicera och hur man direkt eller indirekt utnyttjar sin maktposition till att påverka medborgarna. Man diskuterar sociala mediers betydelse och påverkan för medborgarna i jämförelse med traditionell media. Man tar upp tre olika slags maktpåverkande typer av medier

 Ekonomisk mediekraft: Mediekoncentration; Privat media äganderätt. Inverkan av företag på media via reklam. Marknadstryck för att producera homogent innehåll med stor överklagande; Innehåll som vädjar till rika konsumenter som gör det möjligt att en typ av åsikt domineras
Former av motkraft: Offentliga media, alternativa gräsrotsmedier, offentlig finansiering för alternativa medier.

Politisk mediekraft : Stora politiska intressen koncentreras i stora medieföretag. Stor påverkan på samhällsutvecklingen och den politiska debatten.
Former av motkraft:  Mediekontroll som säkerställer kvalitet, rättvis rapportering, mångfald, yttrandefrihet, sammansättning och åsikt. Alternativa nyhetskällor Statlig omfördelning av resurser från de mer kraftfulla till de mindre kraftfulla

Kulturell mediekraft- Kändisvärlden kan påverka samhällsdebatten i endera riktning. Medborgarna lyssnar till kändisarnas åsikter och glömmer bort att tänka själva
Former av motkraft: Skapande av motorganisationer som utvecklar motdiskurser och driver egna medier.

I samtliga tre typer av maktkoncentration har sociala medier en stor betydelse för att skapa en samhällsdebatt. Tyvärr går det inte alltid åt det positiva hållet har det visats sig på senare år. Många alternativa nyhetsfakta sprids och ibland rena lögner och myter för att skapa politisk debatt och föra samhällsutvecklingen till den riktning man önskar.. Detta är en farlig samhällsutveckling som man måste se upp med. Källkritik måste upp högt på agendan

4. Kommunikationskraften i den arabiska våren och ockupationsrörelsen. Våren 2011 utbröt frihetsrörelser i många länder i Norra Afrika och Mellersta Östern med olika slutliga resultat. Sociala medier hade stor betydelse för aktivisterna att nå ut både internt och externt när statlig media försökte strypa informationsflödet under demonstrationerna.

Fuch är väldigt kritisk till Manuel Castells teorier men framför allt hans slutsatser. Flera gånger argumenterar Fuch mot Castells och visar en annan sida av sociala medier. Fuch menar att Castells saknar den sociala teorin och är alltför teknisk i teorin. Han glömmer bort människan enligt Fuch och saknar en samhällig analys. Fucs menar att man ska förhålla sig kritisk till sociala medier men att analysen måste bygga på den verklighet som råder.

Nicke Grozdanovski

Chapter 5: The power and Political economy on Social media

5.1 & 5.2

To study power, one has to study both ideology and political economy. Making a critical analysis of the power structure of Twitter, one need to study both economy and ideological aspects. Participatory democracy theory have two main feature. First, the understanding that democracy is more than voting; for instance culture and economy are also areas of democracy. The theory is also questioning if participatory democracy and capitalism can work together.

Social media is not an open public sphere, it is a place colonialized by multimedia companies. People who celebrate social media as a democratic and political power tool, fail to see that they celebrate a capitalist ideology, they fail to see how the internet is shaped mostly by capitalist interests. Big companies own the social media sphere, and therefor they are the ones who decide what freedom of speech and freedom of assembly in social media is.

5.3 Capital accumulation and social media

Many companies use the Internet to target their customers in order to increase the income. By using Internet they can use different advertisements and many ads at the same time to different user groups depending on the users’ interests and online behavior. For advertisers internet is a good tool for reaching out to customers, because the advertisers can show more advertisement that are likely to fit the interests of the users in the same period as non-targeting advertising, for example the television. With the rise of user-generated content, free-access social networking platforms, that yield profit by online advertisement and have many users, the advertisement has a better effect on the customers. With users uploading photos and images, writing wall posting and comments, sending email to their contacts, accumulating friends or browsing other profiles on Facebook, they constitute an audience commodity that is sold to advertisers. In order to do targeted advertisement, the corporate web must monitor and record personal data and online activities and then store, merge and analyze the collected data. This allows them to create detailed user profiles and to know about the users’ personal interests and online behaviors. Social media that are based on targeted advertisement sell this information to advertisers to allow them economic surveillance. The more the companies are willing to pay, the more information they get from the internet users.

 5.4 Free labour and slave labour

With the Internet and social media also come a lot of problems. The existence of digital media is based on various forms of the exploited. Even if they all work with the same thing – digital media – but in various forms of labour, their value is based on how much profit they can give the advertisers. For example the ones with the highest salaries are the bourgeoisies of highly-paid workers in Internet companies. Then there are the low-paid precarious knowledge worker, unpaid Internet users and the highly exploited workers in developing countries. The ones with lowest value for the capitalists are the slave workers, with very little salary, who extract minerals that are used as raw materials in digital media. This also gives the problem with commercial social media, which idealize social media in order to detract attention from their class character. Or they simply want to advance the attraction of investors. In the end, it is all about profit. 

Erik Elmrud och Amanda Lindqvist

Chapter 6 - GOOGLE: GOOD OR EVIL SEARCH ENGINE?

-Overview

Many search engines were created in the beginning of the World Wide Web and Google is now one of the most well-used. This chapter will analyse Google on all aspects in its creation, power, employees, users and format.

-6.1 Introduction

Google is the most accessed website in the world among others. It is used in basically every everyday life situations. “To google” has become a new verb in several languages, in Swedish and English as prime examples.

-6.2 Google’s political economy

Founded in 1998 and became a public company in 2004. Since then it has expanded in profit, usage and made its owners and CEO(s) the wealthiest in America. Google wasn’t heavily affected by the economic crisis in 2008 but it’s value still dropped with millions of dollars. Funny enough did Google earn and make a lot of advertisement for other companies based on Google’s own user-data history. With a large company like this, does all the employees make a huge salary? No, only the founders and the CEO(s), and giving them 70-90 % of the power and voting. By not taking fees, Google exploits all their users and their content. The data Google contains either sells or are stored. Other than that Google lives on as a kind of economic surveillance.

-6.3 Googology: google and ideology

Google like to say they use the “20 % rule” in benefit of their employees to let them work on own projects. Ironically the projects will only be owned by Google as a company. Critique means employees are forced to live the “Google life” were work and fun projects will take up all their time with difficulty living outside of the company.

There are a few ideologies that exists thanks to the internet. Internet solutionism is one, “internet is the solution to the world’s problems”, and Oscar Gandy (2009) states algorithmic prediction and control might cause higher racism and separatism, or persecution. The control on the internet is shown in how panic is handled. Even for users, privacy isn’t optional. The information will be used for and against users and employees, if it isn’t sensitive data or personal information.

6.4 Work at Google

Is it really that good to work at Google? While advertising tasty food, interesting people visiting and fun projects (20 % rule), the darkness of long working hours are hanging. It shows off as a family-convention, calling each other Googlers, but estimates to create peer-pressure and performance anxiety.

6.5 Google: God and Satan in One Company

According to the author, Google is both the best and worst ever happening to the internet. The positive is how it can help people on many levels, but on the other hand it also has capitalism by the corner making these technologies and production relationships.

6.6 Conclusion

The author ends the chapter by stating that Karl Marx invented the internet and Google when it comes to what he has written about communication and information services, which makes Google’s founders only “idea borrowers”
.
Ebba Metzemaa

Kapitel 7 - Facebook: A Surveillance Threat to Privacy?

I kapitel sju tar författaren upp Facebook och hur de ser sig själva i samband med deras användares integritet. Kapitlet handlar även om den kraft Facebook har över samhället och hur Facebook blir sedd av vissa personer som en del av vardagslivet.

För många människor är Facebook ett ställe som de spenderar en stor del sina vardag på, även om det kanske bara är många korta stunder på varje dag. På plattformen skapar de nya relationer och håller kontakt gamla vänner. Plattformen blir använd av både gamla och yngre människor i samhället och det är mycket personlig information som blir utlagd av de som har en profil. Detta kräver att dess integritet är intakt och att den inte blir kränkt på något sätt. Att människornas information inte blir såld vidar till företag som vill ha den personliga informationen som finns där. Människor har rätt att välja vilken information som är tillgänglig för andra människor eller olika företag.

Facebook har inställningar där människor, som har egna profiler på plattformen, kan bestämma hur offentliga de vill ha sin information, som de väljer att lägga ut på sidan. De väljer om deras profil ska vara privat, att den bara ska kunna bli sedd av vänner och familj, eller om alla som har Facebook har möjlighet att se allt han eller hon har och kommer att lägga ut.

Facebook vill försäkra sina användare att de tar hand om deras data på ett bra sätt och att användare har full kontroll över privat kontroller. Men det finns inga kontroller för att tillåta användare att stänga av annonserares tillgång till deras data. Facebook säger att de inte delar med sig av användares information till annonserare, men målinriktad reklam är alltid igång.

Facebook är ett kapitalistiskt företag. Målet för dem är att nå finansiellt resultat. Företaget gör det med hjälp av målinriktad annonsering. Som betyder att dem skräddarsyr reklamen för att passa användarna med hjälp av den mängd av personliga ”likes”, både positiva och negativa som gör det möjligt för den övervakning av denna data att identifiera och analysera vilka produkter som användarna har störst trolighet att köpa. Annonsering är den största inkomst källan och att det är den vanligaste modellen för sociala plattformar. Facebook garanterar sina användare att de skyddar deras integritet medan de samtidigt möjliggör kommunikation av användarnas data i syfte att rikta in sig på annonsering. De säger att skyddar deras integritet samtidigt som de bryter integriteten för ekonomiska skäl. Det är oklart vem användarnas data blir delad med. Men datan blir utnyttjad för vinst tillverkning och därför av ekonomiska skäl.

Skaparen av Facebook säger att dess begrepp handlar om att världen kommer att bli bättre om du delar med dig mer än vad du normalt gör. Han vill hjälpa människor att, med hjälp av Facebook, skapa ett öppet samhälle. ”För att göra världen mer öppen och främja förståelse mellan människor. ”
Enligt författaren av kapitlet, och därmed resten av boken, gör Facebook inte världen till en bättre plats, den gör den mer kommersialiserad. Världen blir bara bättre för företagen som är intresserade av annonsering, inte för användarna.  

Emmeli Lönnberg