Kapitel. 4 tar upp olika mediers förhållande till makten och hur den används och förändras. Utgångspunkten är Manuel Castells som är professor i sociologi vid Kataloniens öppna universitet i Barcelona, där han också styr Internetets interdisciplinära institut (IN3). Han är också professor i kommunikationsteknik och samhälle vid University of Southern California, Annenberg School of Communication
Makt är ett välkänt begrepp men kan tolkas och definieras på olika sätt beroende på vilken makt man talar om och vem som besitter makten. Fuch nämner i kapitlet många olika teoretiker som har sin egen definition av maktens betydelse. Detta är viktig kunskap när man diskutera de sociala mediernas betydelse i samhället. I Kapitlet tas följande delar upp socialt teori i Castells 'inriktning, begreppet kommunikationskraft, kommunikationsstyrka på sociala medier och kommunikationskraften i den arabiska våren och ockupationsrörelsen
1. Social teori Enligt Manuel Castells teori är socialt teori den systematiska utvecklingen och sammanhanget av att identifiera mönster i sociala relationer och handlingar och att förklara samhällets utveckling och struktur.
2. Kommunikationskraft: Här diskuteras det utifrån några teoretiker om hur den nätverksbaserade kommunikation kan användas som maktmedel. Fuchs har en annan uppfattning än Castells teori att människan inte kan försonas med varandra trots kärlek, utan samhällen formas och kännetecknas tyvärr ofta av våld och tvång och är därför ofta enligt Castells en del i maktförhållandena. Fuchs däremot menar att kärlek är en modell där många människor upplever känslor och därmed bli fyllda av värderingar och osjälviskhet som motverkar våld, dominans och tvång
3. Kommunikationsstyrka, sociala medier och masskommunikation: Här diskuteras mediernas olika möjligheter att kommunicera och hur man direkt eller indirekt utnyttjar sin maktposition till att påverka medborgarna. Man diskuterar sociala mediers betydelse och påverkan för medborgarna i jämförelse med traditionell media. Man tar upp tre olika slags maktpåverkande typer av medier
Ekonomisk mediekraft: Mediekoncentration; Privat media äganderätt. Inverkan av företag på media via reklam. Marknadstryck för att producera homogent innehåll med stor överklagande; Innehåll som vädjar till rika konsumenter som gör det möjligt att en typ av åsikt domineras
Former av motkraft: Offentliga media, alternativa gräsrotsmedier, offentlig finansiering för alternativa medier.
Politisk mediekraft : Stora politiska intressen koncentreras i stora medieföretag. Stor påverkan på samhällsutvecklingen och den politiska debatten.
Former av motkraft: Mediekontroll som säkerställer kvalitet, rättvis rapportering, mångfald, yttrandefrihet, sammansättning och åsikt. Alternativa nyhetskällor Statlig omfördelning av resurser från de mer kraftfulla till de mindre kraftfulla
Kulturell mediekraft- Kändisvärlden kan påverka samhällsdebatten i endera riktning. Medborgarna lyssnar till kändisarnas åsikter och glömmer bort att tänka själva
Former av motkraft: Skapande av motorganisationer som utvecklar motdiskurser och driver egna medier.
I samtliga tre typer av maktkoncentration har sociala medier en stor betydelse för att skapa en samhällsdebatt. Tyvärr går det inte alltid åt det positiva hållet har det visats sig på senare år. Många alternativa nyhetsfakta sprids och ibland rena lögner och myter för att skapa politisk debatt och föra samhällsutvecklingen till den riktning man önskar.. Detta är en farlig samhällsutveckling som man måste se upp med. Källkritik måste upp högt på agendan
4. Kommunikationskraften i den arabiska våren och ockupationsrörelsen. Våren 2011 utbröt frihetsrörelser i många länder i Norra Afrika och Mellersta Östern med olika slutliga resultat. Sociala medier hade stor betydelse för aktivisterna att nå ut både internt och externt när statlig media försökte strypa informationsflödet under demonstrationerna.
Fuch är väldigt kritisk till Manuel Castells teorier men framför allt hans slutsatser. Flera gånger argumenterar Fuch mot Castells och visar en annan sida av sociala medier. Fuch menar att Castells saknar den sociala teorin och är alltför teknisk i teorin. Han glömmer bort människan enligt Fuch och saknar en samhällig analys. Fucs menar att man ska förhålla sig kritisk till sociala medier men att analysen måste bygga på den verklighet som råder.
Nicke Grozdanovski
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar